Hurtig = sunt liv?

Vad menar jag med det egentligen? Jag tycker själv att träning är en av nycklarna till ett sunt liv. Det är däremot att träna rätt och hitta en bra balans som är svårt, särskilt när träning inte altid varit en självklar del av min vardag. Jag har kommit igång med att jogga och gå på en del aktiviteter inom StiL (studentidrotten). Varje gång jag klarat av ett pass känner jag att jag har gjort bra ifrån mig och det är en riktigt skön känsla! Trots det så vet jag att syftet med träningen ibland kan luta mer år ett negativt håll än ett positivt. En del av syftet är att jag vill må bra, både fysiskt och psykiskt - något som träningen verkligen bidrar till. Men sedan är det ju det där andra, som till viss del är en positiv grej men som kan bli negativ om jag ger det för mycket plats. Nämligen att gå ner i vikt. Sedan förra året har jag nog gått upp mellan 5-7 kilo, en ganska snabb ökning om man jämför med hur det varit tidigare. I för sig vet jag att en av anledningarna till detta är att mitt förhållande började för ett år sedan. Det innebar mycket stillasittande, mys och godsaker. Inte dumt :) Inget jag ångrar. Men helt plötsligt hade kilona kommit, utan att jag ens märkt det. Var vill jag komma med det här då?

Jo, visserligen tycker jag att man kan ha som mål att gå ner i vikt (en rimlig viktminskning alltså)om man verkligen tror att det gör livet lite lättare, men det får ju inte bli till överdrift. Jag menar, det viktigaste är ju ändå att jag är glad och mår bra! Jag antar att känslan av att vara snart 24 och knappt kunna ha byxor i storlek 40, när man lätt fått på sig 38 för 1 eller 2 år sedan, inte är så lätt för mig att acceptera. Jag vill kunna känna mig ung och lagom i några år till innan jag kanske blir lite mulligare, jag är inte redo för 40+ storlekarna än! Samtidigt vill jag inte bara fokusera på den yta jag visar utåt. Jag VET att den inte spelar någon roll för min pojkvän, mina vänner eller min familj. Det här är för min skull. Att känna mig lite lättare, lite spänstigare.

Jag vet inte om jag egentligen kommer fram till något just nu. Egentligen är jag nog på god väg mot ett lite sundare liv. Jag har börjat träna några gånger i veckan, jag försöker äta mer allsidigt och lite mindre sötsaker (utan att straffa mig själv till att aldrig få äta något som jag tycker är gottigott). Jag har börjat ta mer vara på min fritid, alltså att helger och gärna några kvällar ska få vara kravlösa. Jag får nog hålla ut helt enkelt, se att med lite tid kommer resultaten, bra såna, att synas och kännas! Och fram till dess får jag väl fundera och grubbla lite men också försöka släppa taget och därmed hitta rätt... jag hoppas det!

Kommentarer
Postat av: Linda

Du har rätt. Ingen av oss andra bryr oss på något sätt, men vi bryr oss om att DU mår bra. Så om du gör det för DIN egen skull så är det inget fel, och det verkar ju vara så. Du behöver aldrig förklara för någon annan att du försöker gå ner ett par kilo i vikt precis som du inte behöver förklara för någon varför du inte försöker gå ner i vikt om fallet är så. Det är din ensak och vi älskar dig för den du är!



Ditt liv behöver inte kretsa kring viktminskning heller bara för att det är ett mål, du får fortfarande äta vad du vill och sitta stilla när du vill. Än en gång, ingen annan har att göra med vad som just nu får DIG att må bra!



Njut av träningen för att det är roligt och njut av ett äpple istället för en chokladboll för att det gör dig piggare, låt det andra komma som en bonus. Är du piggare blir du gladare och tycker du träningen på kvällarna är rolig så blir du lyckligare, lättare och spänstigare vare sig du har 40 eller 38 i byxstorlek.



Du är vacker just nu Venla, igår och imorgon!



Puss o kram!



2008-09-18 @ 22:03:36
URL: http://niskalainen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0